måndag 15 december 2014

Lilla-gul Luciadag i Linköping

Den 13 december 2014 var kanske Vilse-historiens mest fyllda dag. Sprängfylld med aktiviteter och skoj från morgon till kväll.

Det hela började redan tidigt på morgonen, alldeles för tidigt för att vara en lördag, för alla boende i OL-korridorerna. OL1 ställde till med luciatåg och väckte samtliga korridorer med ”skönsång”, lussebullar och pepparkakor.

OL1's Luciatåg
Många valde att ta en lite tupplur innan de började ladda inför Lithe Vilses mest prestigefyllda tävling Stadsmästerskapet! En upplaga som var bland de klurigare man sett och en upplaga där vinnaren i herrklassen inte hade tagit flest kontroller, låter konstigt kan tyckas, men Niklas Hägglund först runt med 14 kontroller, totalvägrade att göra sprintorienteringen på slutet. Anledningen till detta har de spekulerats om, ville han inte vinna och tvingas arrangera nästa år eller är han så dålig på orientering som ryktet säger?

De andra två som lyckades hitta 14 kontroller var bröderna Robert och Thomas Pettersson, det är allmänt känt rätt kassa på det här med klockan och kom in 10 minuter efter maxtiden passerat och fick då inte räkna med sprintorienteringen.

Sprintorienteringen räknades som en kontroll på banan och därför gick segern till Martin Jansson som hittat 13 kontroller och genomfört sprintorienteringen snabbast efter att varit först att ge upp letandet i sin klunga.

I damklassen var det också rafflande och tätt och avgjordes i en spurt. Där tvillingparet Julia och Hanna Modig Tjärnström hamnade i fokus. När Julia såg sin syster förtvivlat försöka lösa sprintorienteringens gåta hjälpte Julia glatt till. Något som ledde till en seger för Hanna. Självklart ledde det här till diskussioner om hur det hade slutat annars men i krig och kärlek är allt tillåtet och som bekant är stadsmästerskap krig.

Bloggen säger ett stort grattis till segrarna Martin och Hanna! Här finns fullständiga resultat.

Inför start poserar det vackra startfältet.

För den snabbe stadsmästerskaplöparen fortsatte schemat i ett rasande tempo. En väldigt inofficiell tävling i den härliga sporten skridsko-beermile (världspremiär för sporten?) gick av stapeln nere vid campushallens skridskobanan/fridrottsbana. Ganska kort tid efter så startade det årliga Jul-Öl-OL. Som sedvanligt var en batalj i Ryd. I år var nyheten en sprintreviderad karta och nya slattregler.

Bloggen väntar fortfarande på officiella resultat från dessa arrangemang. Skickas förslagsvis i kommentarerna!

När man fått i sig några härliga Jul-ÖL var det bara att fortsätt in på förfesten mot maskeraden. En maskerad som hölls på Skytte-C. Många härliga utklädnader var på plats: OL2'sans soffa, skohylla, veckans hunk- och veckans babevägg var där. Även globen, smultronstället, Ola Salo, gäddan och en knippe gullvivor på plats bara för att nämna några välarbetade utklädnader. Festen höll på fram till småtimmarna och för dig som inte kommer ihåg hade du kul!


Helt enkelt en maxad Vilsedag med många minnen och kanske några luckor!  

fredag 14 november 2014

Wintercup 1 Pizzajakten!

Var hittar man Linköpings bästa pizzeria? Var ligger den närmaste? Och vilket nummer har Hawaii på menyn? Frågorna är många runt den försvenskade italienska klassiker. I Linköping finns det i alla fall gott om pizzerior. Det fick alla som var med på första Wintercupen uppleva. En vintercup med det makalösa deltagarantalet på 49 startande! Mäktigt!

Den här kvällen var det Fredrik ”Fidde” ”Mr Wintercup” Johansson och Peter ”Putte” Eriksson som höll i spakarna. Och fantaster som båda är av wintercuper hade det bakat ihop något alldeles extra i stenugnen. Den här kvällen var det inga vanliga traditionella papperskartor utan pizzakartonger som gällde för att hitta kontrollerna och temat för alla kontrollerna var ju givetvis pizzerior.



Ledtrådarna från kvällen! (klicka för förstoring)
Det hade även kryddat det med en spelplan som man skulle förflytta sig över med hjälp av information som man fick under vägen och till råga på allt så var denna bit gafflad, vad hände med 100% häng på wintercup? Det hela skulle sedan leda till ett nummer som man vid varvning skulle meddela arrangören. För att då få en ny ledtråd som kunde leda till sista kontroller eller en av två falska sista kontroller. Förstod du inte det där? Var lugn, majoriteten av startfältet fattade inte heller till en början, för några klarna det nog aldrig riktigt heller.
Kvällens spelplan

Well well, loppet startade mycket trevande. Sekunderna efter starten gått stod alla 49 löpare lika stilla som det gjorde innan. Till slut var det någon som inte orka stå still längre och gav sig av i slumpvis riktning. Efter de så börja fältet röra på sig i alla kompassens riktningar.

En stor del av herrlöparna gav sig av mot 2a pizzerian, då första verkade kryptisk. Och så var loppet igång. I och med det stora deltagarantalet så blev det mycket olika klungor som sprang från pizzahak till pizzahak.

Många minnesvärda historier skapades under kvällen och mycket fultaktiker och spel kom till prov. Här är bara några av historierna från kvällen.

En ganska stor klunga, kanske till och med tätklungan, inser vid 6e kontrollen att det egentligen inte har någon aning om fortsättningen. Stor löparen Andreas Åhwall går därför fram och tar tag i taktpinnen. ”Vi springer till alla Pizzerior vi vet om!” Med en lyckoträff hittar de rätt på en gång till 7e. Sen går det utför. Med högt tempo forcerar Åhwall runt Tannefors, Ramshhäll, Berga, Johannelund och säkert några platser till. På led bakom sig har han en allt tröttnade klunga hängare som inte visste bättre. Efter en bra stund löpande utan resultat, hittar de en man som enligt utsago: ”Såg ut som han kunde sina pizzerior.” Som snällt hjälper klungan och efter ”femton minuter, en kvart”s bommande är det på rätt väg igen.

En annan taktik under kvällen körde Sara Forsberg med anhängare. Deras taktik gick ut på att kommer man till en felaktigt pizzeria är det bäst att gå in och fråga var den rätta ligger. Vilket företag har inte koll på sina konkurrenter? En taktik som visade sig skapa många konstiga miner från diverse pizzabagare men även ge en lite framgång.

En som visade stor rutin på wintercuper var Peter ”Mr K” Aronsson. Som enligt rykte helt sonika väntat in någon som hade koll vi 8e kontrollen. Oklart hur länge han stod där och vänta men när en klunga som hade bestämde steg ut från kontrollen kom hakade han på. I klungan var den blivande damsegraren Alva Olsson och nu också den blivande herrsegraren Mr K. Alva och Mr K gjorde sällskap resterande del av loppet och plockade hem varsin seger.

För Alva var det en rätt så komfortabel seger, medans Mr K fick slita värre. För mot sista kontrollen, specialaren efter kartbytet, kommer bröderna Robert och Thomas Pettersson vilt jagandes. Det kommer ikapp in till kontrolltagningen men där hade det bränt sitt bästa krut. För när blickarna vänds tillbaka mot mål så glider Mr K ifrån och visar att gammal är fortfarande äldst.
"Kartorna" samlades in vid varvning
Som många vet så slutar inte fulspelen och taktikerna bara för att loppet är slut, nej taktikerna fortsätter ända in i bastun och säkert längre än så. I bastun under gårdagen kunde många höra om Henrik Tosteberg fantastiska solo bragd, han ”ville inte springa fort” och lämnade Åhwall klungan vid 5e kontrollen. Sedan ska han enligt egen utsago gått klockrent helt själv medans alla andra yrade runt i Linköping.

Bloggen har dock luskat fram en annan variant av historian. Efter att Toasteberg släppt klungan hade han ändå synkontakt fram till 6e och 7e. Väl vid 7e så möter han Anna Johansson och tvillingarna, Hanna och Julia Modig Tjärnström och slår följe med dessa. De går bra för klungan och det plockar kontrollerna bättre än några andra. Men Toasteberg ska en säkra källor inte varit någon större drivkraft i klungan. När det väl börja dra ihop sig och det bara det är några få kontroller kvar lyckas Toasteberg lura ur tjejerna var det sista kontrollerna sitter. Sen vecklar han bara ut sina makalöst långa ben och lämnar damerna efter sig och defilerar in som överlägset först in till varvning. Men karman hinner ifatt och sista kontrollen blir en mardröm för Tosteberg. Men som sagt i bastun var han sololöparkungen! Vad han ville åt med den här taktiken är oklart. Respekt till Wintercup 2?

Det här var några kvällens bästa pizzaslice'ar. Bloggen riktar ett stort tack till arrangörerna och ett stort grattis till Alva och Mr K! Vi ses på nästa wintercup!

Här kan man även hitta resultat från kvällen.






torsdag 6 november 2014

OL5 ger 100%

Ikväll såg bloggen något historiskt hända. En hel OL-korridor medverkade på en rockgympa samtidigt och alla tre rundor. "Man cave", OL5 stod för bragden. Nu kanske du tänker, hur svårt kan det vara, det är ju bara 4 st? Men då kanske du glömt bort att Mackan Hansson bor i OL5. Att bara han går på en Vilse-aktivitet som inte inkluderar alkohol är skräll om något. Att han ens lämnar [HG] hör ju till ovanligheterna.

Men idag var det där alla pojkar från OL5 starkt jobbat! Bloggen gratulerar till en stark insats! Vilken korridor svara på detta? Alla på wintercupen?



måndag 3 november 2014

Novembersprinten

2 november 2014 arrangerade Mjölby OK den klassiska tävlingen Novembersprinten. Ett riktigt familjär bredstafett med brasor på TC, ”älgbuljong” i markan och hängsträckor i skogen. I år bestämde sig LiTHe Vilse att ha ett lag. Eller rättare sagt allas våran Junis bestämde att vi skulle ha ett lag och så blev det. Det här var inget Junis kommit på helt själv. Kollar man i historieböckerna har Vilse haft lag på Novembersprinten minst två gånger tidigare. 2007 (länk) och 2010 (Länk) rutinerad som Junis är var inblandad båda dessa gånger.

Junis, behöver man säga mer?
Novembersprintens huvudklass, den som Vilse ställde upp i, går över 8 sträckor. Man får var upp till 2 löpare på varje sträcka, förutom sista, första löpare växlar, sträckorna är utan gafflingar. Detta ger lite utrymme för special Novembersprints-taktiker. I och med att en löpare på sträckan inte ”behövs” kan man roa sig med att förstöra för andra. Det fick Vilse genom Erik Jansson känna på redan på första sträckan.

Två kontroller innan mål tokrusar, Linköpings OKs Peter Aronsson,  åt helt fel håll, Erik som knappt läst kartan på hela sträckan köper detta för några sekunder men åtgärdar det rätt snart. Winsplit registrera 1 minuts bom på misstaget. Och Erik växlar in ungefär två minuter efter täten.

På förstasträckan sprang också Robert Pettersson, som inte hade sin bästa dag, men njöt av en lite lugnare tur i skogen och litade på Erik att sköta växlandet. Ut på andra sträckan gick Anton ”Sunken” Sundgren.

Sundgren visade inte upp sin oringenform sen i sommras och till råga på det stämplade han fel. Efter att avreagerat sig någonstans där ingen hörde eller såg konstatera han att han behövde köpa en ny kompass...

Efter Sundgren var det Therese Klintbergs tur på damsträckan förutom lite missöden till första kontrollen så gjorde Therese en stabil insats. Efter denna sträcka låg Vilse på en inofficiell femteplats då laget totalt sätt var felstämplade. På fjärdesträckan, ”gubbsträckan”, skickade vilse inte alls ut några gubbar, då antalet i klubben är begränsat, Junis? Istället skickades Karin Gustafsson och Frida Brogren ut med några våldsamt forcerande gubbar från Motala AIF. Frida orkade inte riktigt hålla ryggarna även om det var nära och kom inte ens två minuter efter. Karin tog sig runt med heder i behåll en stund efter Frida.

Ut på femtesträckan gav sig Anton Oddmo iväg med en ursinnig fart, halvvägs till startpunkten anslöt även den fd. Vilse löpare Jakob Wallenhammar, Hagaby GOIF. Antons kommentar efter loppet, ”Det var ju givet att Jakob skulle sköta växlandet så jag fick bidra så gott jag kunde med att ta kartorna snabbt till startpunkten.” Jakob förvaltade Vilses färger väl och plocka ikapp klungan Motala hade skapat på den tidigare sträckan.
Såhär roligt är Novembersprinten tycker Oddmo.
Ut på sjätte gick lagledare, idolen, inventarien Junis ut tillsammans med Thomas Pettersson. Thomas inspirerad av Oddmos öppning startade friskt och fortsatte likaså i skogen. Efter några kontroller läste han in sig ganska långt ifrån var han borde vara och den mer kontrollerat snabbe Junis. Tog kommandot på sträckan och växlade senare ut till sjundesträckan. Vilse låg här i tredje klungan. LOK, hade sin egen division långt fram. Tisaren och Hällen låg några minuter efter och tillsammans med Motala, Denseln och Ärla skapade Vilse en tredje klunga. När det var dags för den ”lätta” orange-sträckan som visade sig vara den mest utslagsgivande.
Thomas laddar innan start.
Det här var på pappret Vilses huvudbry. ”Ej H15-54, D17-34” Det blir klurigt med Vilses medlemmar. Som tur var ställde Therese pappa Arne Klintberg upp tillsammans med våran egen Roushan Rezvani. Roushan hade lite problem med att hitta kontrollerna med de hade inte Arne. Arne höll ihop oss med våran tredje klunga. Som under sträckan förvandlades till andra klungan. Då Hällen och Tisaren hade de riktigt tungt.

Så ut på sista sträckan skickade vi Erik Lindgren i klunga tillsammans med stor löparna Pavlo Ushkvarok, Denseln och Robin Kantarp, Ärla, som båda har fina meritlistor och så även då Motalas Oskar Höglund som på pappret var mer jämbördig med Erik.

Efter en nervös väntan kom varvningen och som trädda på ett pärlband kom de, Ushkvarok, Kantarp, våran Lindgren och Höglund. I den ordningen både till varvning och hur pigga det såg ut. Repet höll på att gå, och exakt vid varvningen gick det. Nästa kontroll blev Erik själv till. Och det som hade börjat som ett magiskt bra lopp blev ganska väldigt dåligt för Eriks del. Med mjölksyra långt in i hjärnan var det klurigt att orientera på egen hand. Men i mål kom vi som inofficiell 6a.


Såhär "pigg" var Erik vid varvningen.

Jag tror det flesta åkte där ifrån med ett leende på läpparna ändå. Det var en kul dag på ett mysigt TC. Kommer vi tillbaka nästa år?



torsdag 23 oktober 2014

Den mäktiga dubbeln

Ett gästblogginlägg av Markus Liwing, Beermile legendar

Jag har sprungit 30 km. Paniken sprider sig snabbt. Inte för att jag är trött, utan för att jag inte hittar gästboken vid Masten. Jag har redan varit vid Ledberg och är vid delmål två på den mäktiga dubbeln. Du kanske undrar över vad jag egentligen pratar om- Masten? Ledberg? Den mäktiga dubbeln?

Masten är numera ett av vilses stående långpass. Passet blev invigt den 31 mars 2009, en tisdag. Jag vet att det är en tisdag utan att kolla upp datumet, på den tiden var det nämligen tradition att springa ett längre distanspass varje tisdag. Detta fenomen kallades tisdagsdistans(http://youtu.be/6vMtkTm8Ob4 ). Just denna tisdag var vi sex tappra män som började löpa söderut, sedvanligt la vi in ett par 10 minuters ökningar och hängde av sniklöpare som Emil Kalered. Efter att vi har passerat Skeda ser vi Masten lysa upp himlen och vi börjar diskutera om vi ska ge det en chans, jag kommer inte ihåg exakt vad som sades men kan tänka mig att det var något i stil med ”Det vore mäktigt”, ”Ingen har gjort det förr”, ”Det blir som Ledberg, fast värre”. Sagt och gjort, vi tog sikte på Masten. Det som jag först kommer att tänka på är halvfrusna åkrar fulla med kobajs och god stämning. Efter mycket om och men är vi framme och vilken känsla, ni som har varit där vet vad jag pratar om. På vägen hem vaknar de tidigare så långsamma pojkarna och håller farten uppe. Själv springer man mest och klagar. Väl hemma så är vi alla nöjda, även om ingen av oss då, insåg vilken tradition vi startat.

Ur min träningsdagbok läser jag ”Riktigt långt. Kändes bra första 90' sen blir det väldigt tungt. Jag och burken gjorde några tempoökningar” och ser att totallängden för passet var 130 minuter.
Ytterliggare dokumentation om detta första pass går att hitta på vilseforumet, där det står följande:

Carlborg, 2009-03-31 21:46:55: ”Tillsammans med LiTHe Syra genomfördes idag en liten bedrift i sann Vilseanda. Med stor frenesi, djärvhet, upptäckarlust och med mycket vilja lyckades en grupp på sex uthålliga män nå ända bort till Masten långt borta i horisonten. Masten med stort M som jag beskriver är alltså den ljuspunkt som ofta kan skymtas på himlavalvet under de långa mörka nattpassen. Förbi kyrktornen i Slaka och Skeda och vidare ut i den okända södern.”

nöken, 2009-04-01 07:35:37: ”Carlborg << Stort. Ny mark har brutits. Gränsen för längre än hit har ingen vilsare varit har flyttats fram. Nya möjligheter öppnats. Som träningsansvarig bli man nästan lite rörd. Väl kämpat alla Ett nytt ledberg fast i den vilda södern. Låt oss kalla den Masten

Som du kanske förstår av den inledande texten har det med tiden placerats ut en bok vid masten där äventyrare kan skriva en kort reseskildring.

Ledberg. Även om några kanske tycker att Masten låter klassiskt med anor från 2009 så har vilsare löpt till Ledberg i flera år innan dess. Återigen hittar jag spår i vilses forum, denna gång från 2004:

Pata, 2004-03-22 20:31:38: ”4 tappra Vilsare lyckades efter diverse mindre lyckade vägval bestiga den mytomspunna Ledbergs Kulle. Starkt jobbat! Vi saknade dock vissa givna bergbestigare. Försöker kanske vissa vila sig iform till Wintercupen månne...

h eriksson, 2004-03-22 20:38:43: ”pata>> Låter mycket stabilt att ni klarade det. Tyckte det var ltie dåligt med syrgastuber när ni stack iväg men ni kanske hämtade dem på vägen någonstans?

Pata, 2004-03-22 21:03:24: ”henke>> Syrgasen skulle nog behövts på slutet... Tipset "Det går att gena över fältet" funkade inte helt optimalt iom att det var sått ;-) Vi smög lite i kanterna i stället, men det fick som följd att vi kom fantastiskt snett på vägen hem... Sedan lyckades vi med konststycket att hitta en återvändsgränd i kärna mosse...

A kleist, 2004-03-22 23:09:30: ”pata>>TRodde det va mörkt ute, då är det väl bara smyga över.. ;)... Då är det 11 perosner som klarata av att bestiga ledbergs kulle tror jag. Borde ha nån loggbok på toppen,...”

Dessa inlägg tyder på att Ledberg blev invigt ännu tidigare än 2004, exakt när Ledberg nåddes för första gånger är dessvärre okänt för mig. I ett desperat försök frågade jag Peter Aronsson på sociala medier (han har ju ändå varit med i vilsesvängen ett tag) om han visste något mer om detta, men jag har tyvärr inte fått något svar.

Jag själv har endast löpt till Ledberg vid ett tillfälle tidigare, det var den 3 december 2008. Även detta pass hittar jag i min gamla träningsdagbok där det står: ”Tungt som satan, visste inte att det skulle vara långpass.. Men väckte kroppen om den håller.. VAR PÅ BERGET (Ledberg)” det där med att jag väckte kroppen har med att göra att jag nyss hade varit sjuk. Det jag minst mest från detta pass är hur dåligt min mage mådde, hur jag själv lyckades göra Ledberg några cm högre och hur låg puls fidde hade under hela passet.

Den mäktiga dubbeln är alltså ett pass där man springer till både Ledberg och Masten. Passet har diskuterats vid ett flertal tillfällen och det har till och med upprättats facebook-evenemang för att få folk att genomföra det. Detta evenemang skapade Emil Kalered med följande beskrivning:

Det har snackats och spekulerats en hel del de senaste åren men det har hitintills stannat vid spekulationer. Men nu är det dags att sluta fantisera och göra slag i saken. Den mäktiga dubbeln ska genomföras.
Bansträckningen är som följer:
Starten går på den anrika samlingsplatsen i Ryd för att sedan bege sig i riktning mot Malmslätt. Väl framme i Malmslättsskogen kan man traditionsenligt ta några sidoutflykter vilket är ett vanligt förekommande fenomen för att grilla de nya vilsarna lite extra i sin strävan efter att nå det legendariska Ledberg, ett monumentariskt landmärke på den vidsträckta östgötaslätten.
Efter den tunga bestigningen av det mäktiga Ledberg vänds blicken söderut och där långt borta vid horisonten kan man kanske urskilja den mäktiga Masten. Nu sträcker sig banan över obekanta marker, över fält och längs vägar, genom skogsdungar och över åar. Sakta men säkert tornar masten upp sig. Här får man se upp så att man inte drabbas av den så kallade Mast-skräcken vilket har släckt många drömmar om att nå den gigantiska pelaren, i folkmun kallad ”skapelsens pelare”.
Om man nu lyckas ta sig fram till detta sanktuarium har man förmånen att läsa den heliga skriften och även pränta ner sin egen historia om strapatsen till Masten, som i detta fall är något alldeles extra.
Härifrån tas den numera populära pilgrimsleden via Torrberga och Rosenkällasjön tillbaka mot den gamla samlingsplatsen i Ryd.”

Som ni kanske har gissat vid det här laget stannande den mäktiga dubbeln på planläggningsstadiet, även denna gång. Under en helg i Linköping får jag därför idén att själv göra slag i saken och ensam ge mig ut på detta mytomspunna pass.

Det är lördagen den 4 oktober, och det är perfekt löparväder. Kvällen innan har jag offentliggjort min plan på sociala medier om att det blir av, den mäktiga dubbeln ska invigas. Det finns alltså ingen återvändo. Klockan är 10 och starten går. Med mig har jag vatten, några gels och ett överdrag. Jag har också med mig mobiltelefonen, annars har jag inte ens chans att hitta. Jag börjar springa mot Malmslätt. Malmslätt är för mig mycket välkänd mark, det var där jag under mina sista två år i Linköping sprang mitt standardpass på 10*60/30 minst en gång i veckan.

Framme i Ledberg. Det har gått fort och känslan är bra. Uppdaterar på twitter, alla måste få veta om vad jag håller på med, detta är ju stort!

Masten. 3 mil är löpta och paniken har alltså infunnit sig. Jag kryper flera varv runt plåtcontainern där jag tror att boken ska finnas. Blir smått förbannad och svär lite över Peter som säkert har grävt ned boken på ett ställe där den inte går att hitta. Inser att jag inte kommer hitta boken och twittrar istället.
33 km. Kroppen börjar nu kännas tung och vattnet är slut. Som så många gånger förr dyker Skeda kyrka upp som räddaren i nöden, jag smyger in på kyrkogården och snikar vatten. Sätter mig på bänken och dricker, bara 1 mil kvar nu. Lyckas ta mig tillbaka till Ryd med ett antal stretch-pauser. Kommer in, kollar på klockan: 4:22min/km och 42 km. Nöjd med farten (även om jag stoppat klockan vid varje paus) och därmed vet jag att man måste hålla hygglig fart för att springa snabbare. Lägger mig på golvet. Känner mig nöjd och twittrar om mina bravader igen. Tänker om och inser att pass som detta gör man inte ofta. Detta kan ju generera tiotals med likes på facebook, så jag postar det där också. Hämtar två Risingsbo för att fira.

Nu återstår det at se om det är några tappra löpare som är villiga at föra passet vidare in i framtiden. För de som är intresserade så hittar ni passet på följande länk: http://connect.garmin.com/modern/activity/611188980/0?lang=sv

Markus Liwing 2014-10-22


Är det någon mer som har något det vill skriva på bloggen? Kontakta sekreterare Robert i styret.


tisdag 14 oktober 2014

7 snabba med Jill inför höstfesten

Inför höstfesten har bloggen varit och pratat med festansvariga Jill och ställt lite frågor om höstfesten.
Taggade Vilsare på beermile, lika taggade på höstfesten?

Hur går planeringen?
Planeringen går finfint, bara slutdetaljerna kvar.

Det börjar med lekar, vad ska man förvänta sig?
LiTHe gemenskap, LiTHe tävling, LiTHe stafett och framförallt LiTHe vin!

Vad ser du fram mest emot?
[hg]:s fantastiska 3-rättersmeny.

Blir det några awesome gückel?
Den som går på höstfesten får se!

Vem kommer äga dansgolvet?
Rutinerade rävar som Peter Eriksson, Johan ”Junis” Persson och Fredrik Larsson visar vägen.

Vem är kung i baren?
Träningsansvarig tillika SM-medaljören Karl Walheim har ju mer än skäl till att fira!

Vem tror du bli fullast?

Före detta festansvarig Mr. Beckius, av lättnaden att inte vara ansvarig längre!  

Det blir nog en härlig fest! Bloggen taggar!


torsdag 18 september 2014

Antar du utmaningen? Malmslätt!

Ryktena går heta i LiTHe Vilse om höstcup #4. Kommer det bli det mytomspunna Malmslätt? Även om de inte finns några officiella uttalanden från hemsidan, träningsansvariga eller banläggare så känns uppgifterna rätt säkra, anser bloggreaktionen.  Är det mörkläggning vi ser? Vill det skapa osäkerhet? Eller befarar det att anmälningarna sviker om området läcker ut? Vill det lura in medlemmarna i att trycka på anmälningsknappen?

Malmslätt är vida känd för sitt djävulska sly-mottagande och 1 m ekvidistans. Även de platta områdena som under blöta perioder blir gigantiska kärr och det stora mängderna vildsvin som finns i området har satt skräck i många löpare. Frågan är hur mycket av detta är sanning eller är det Vilse-rävarnas sätt att avskräcka nya löpare från att komma till start? Är planen att stoppa Frida Brogrens segertåg i höstcupen? Eller är det helt enkelt militären som sprider denna propaganda för att hålla borta nyfikna orienterar från deras militärbas?

Kritiska röster har väckts om Malmslätt:
"Det är bäst att ta med vattenpasset om man vill hitta några höjder."
"Det finns ju inget djävligare"
"Problemet med Malmslätt är att höjs vatten nivån 5 cm ligger hela kartan under vatten."
Och Joakim Svensk synpunkt om Malmslätt gör han rätt klar i denna bild:


Men det finns även optimister i frågan:
"Det är ju nästan jämställt med Slaka."
"Det är ju ganska nära Ryd."
"Jag gillar deras 5 km spår." (löpare utan ol-förmåga...)

Optimisterna de är färre. Men frågan kvarstår är detta bara skräckpropaganda eller är ryktena sanna? Vågar du ställa upp? Vad tror bloggläsarna? Vad säger rävarna? Kommentera! 

torsdag 11 september 2014

Höstcupspoesi

Nu dags för höstcup två
den nere vid Rosenkälla gå
Från campus var det en bit,
undra om alla verkligen hitta hit?
33 tappra vad det som starta,
med pinne, kompass och en karta.
Skogen bjöd på rik variation,
undrar vem som gjorde bäst prestation?
Det ska du nu få veta,
det var några inte feta.
Sara Rönnby visa att hon inte bara springa kan,
hon i klassen nybörjare vann.
Frida Brogren var snabbaste tjej,
orientera är nog hennes grej.
Karl Walheim han var rappaste man,
springa och orientera det kan han.
Efter var det stor diskussioner,
framför allt om stenproportioner.
Sten, sax, påse kartritaren sa
för att bestämma om en sten var bra.
Men vem är jag att klaga,
en ny karta kommer alltid behaga.
Nu säger jag bara MUUUU
som korna vid kilometer sju.

onsdag 3 september 2014

16 saker som kanske hände på kräftskivan

  1. OL1, OL2 och OL3 tömdes på möbler.
  2. Ordförande Jansson åt kräftor så det räckte att födda en hel nation i tredje världen.
  3. Alla nya i vilse kretsar fick presentera sig.
  4. OL3 visade sin kärlek till sin älskade Beckius och sjöng en sång.
  5. Åhwall visar hur riktiga västkust kräftor ska se ut.
  6. Det mastodontlika Y-fadderiet passerade förbi med tillhörande marchmusik.
  7. Det mastodontlika Y-fadderiet kom tillbaka en halvtimme senare och efter stora påhejningar spontangycklade de. Kanske möjligtvis det bästa vi hört!
  8. Väldigt få kräftor åts för att vara kräftskiva.
  9. OL2 bjöd in brandkåren på förfesten.
  10. OL1 dammade av gitarren och spontan körde lite gyckel från Vilsegalan.
  11. Alla OL-korridorer låtsades vara gästvänliga men ville helst av allt inte ha några partysugna insläppta i korridoren.
  12. Supersnabb mellanfest i OL1, 30 min, innan det det bar av till [hg] man vill ju inte missa gratis inträde.
  13. Långa diskussioner om vem som hånglat med flest SM-medaljörer i olika sporter. Varje person får bara räknas en gång oavsett hur många sporter hångelobjektet hade tagit medaljer i. Fyra lät som ett starkt tal.
  14. Efterfest i OL1, Walheim hade det tungt...
  15. Inga större skandaler, inga nya sängbyten hände så vitt bloggredaktionen vet...
  16. SEXTON! ”KNÄCKA! SPRÄCKA!”   

måndag 18 augusti 2014

”Åt helvete!” sa ordförande Jansson

Nu såhär vid terminsstart finns det massvis av traditioner och arrangemang som LiTHe Vilse tar del i. Först ut är målningen av märkesbacken som ska ske helgen innan nolle-p startar. En tapper skara vilsare var taggade och gav sig ut tidigt på lördagsmorgonen. Snart efter det börjat målandet tittade solen fram. Det var varmt, härligt, stämningen var hög. Musiken ljöd i högtalare över hela märkesbacken. Det småsnackades med märkesgrannar allt gick som en dans.
Målningen flyter på bra!

Vilsarna kämpade på. Rätt snart stod det klart vilka som hade artistisk ådra, för styrets del såg det dystert ut...

När märket nästan var färdig målat då hände det som inte fick hända, störtregn. Den härliga stämningen försvann lika fort som pengarna från CSN. I desperat försök försökte vilse täcka sitt märke med ett alldeles för litet paraply. Det gav minimalt resultat och oavsett om man lyckades täcka det direkta regnet så forsade det uppifrån i backen. Märkesbacken var nu ett vattenfall i regnbågens alla färger. Ordförande Jansson var förtvivlad och fick föras bort från märket så inte hans tårar förstörde det ännu mer. ”Åt helvete!” Var hans ända kommentar.
Regnet kom och sköljde bort allt!

Regnbågs vattenfall
Vilsarna packade ihop och åkte gråtandes hem, fast beslutna om att försöka till det lyckades. Ett problem hade uppstått. All den gula färgen hade regnat bort och färgen var nu slut. ”Åt helvete!” sa ordförande Jansson. Men en snabb tur till Tornby så var det problemet löst.
Märket efter regnet...

Söndag morgon

Ett tätt täcke av gråa moln ligger över Linköping, ”Åt helvete!” sa ordförande Jansson. Det finns inga alternativ det ska målas idag. Vilse ger sig ut med penslarna i högsta hugg. Idag går det bättre. Alla konturer finns kvar så det går lite fortare. Hela målningen sker utan regn. Men bara någon timme efter vilse slutat börjar det regna ”Åt helvete!” sa ordförande Jansson. Men det är inget spöregn så färgen sitter kvar. Så vilse kommer finnas representerade i märkesbacken ett år till. Ordförande Jansson är åt helvete nöjd!


LiTHe Vilse märket klart!









lördag 16 augusti 2014

Styret kommer LiTHe Vilse del 6

Del 6 Jill Johansson



Jill Johansson är den alltid lika glada norrlänningen från Sundsvall. I Jills liv har det inte alltid varit självklart att orientering var det givna valet. Sin gymnasietid spenderade hon i Åre på skidgymnasium och slutade nästan helt orientera ett tag. Nu när hon kommit på bättre tankar och flyttat till Linköping är OL-karriären återupptagen. Det är just i kombinationen skidor och orientering Jill har tagit sina största idrottsliga meriter, ett silver på USM i skidorientering har hon lyckats knipa.


I styret sitter Jill som festansvarig. En post där hon vill med resten av styret-gänget ordna ett grymt vilse år och där fixa de roligaste (och stökigaste) festerna. För att ladda inför ett festår med vilse har Jill vilat sig från festerna i sommar för att bli extra taggad inför året. Hon har däremot gjort grundliga tester av vin. För att Vilses sittningar ska hålla toppklass. Jills slutsats av testerna är att vin som klassas som ”ungdomliga och fruktiga” är det som är lättdruckna.

Just nu befinner sig Jill på förfest inför terminsstarten i Alanya, Turkiet. Några kommentarer från resan har inte bloggredaktionen kommit över. Den som vill ha detaljer från den resan kanske ska komma på Vilses inofficiella kräftskiva som planeras den 2 september mellan OL1 och OL3. Där Jill högst troligt kommer medverka. 

Nu är har bloggserien "Styret kommer LiTHe Vilse" kommit fram till sitt slut och snart finns hela styret på plats i Linköping för att påbörja ett nytt fantastiskt vilse år.

Träna hårt tills våra vägval möts igen!

måndag 11 augusti 2014

Styret kommer LiTHe Vilse Del 5

Del 5 Robert Pettersson


Bloggserien har nu kommit till Robert Pettersson, mannen med många strängar på sin lyra. I styret är han sekreterare och därmed bloggansvarig. Robert är född i norduppland och redan i unga dar fightades han med ordförande Jansson i skidspåren. Så småningom hittade även Robert ut i skogen då storebror Thomas lyckades lura med honom på en orienteringsträning med IF Thor.

Robert älskar att vinna och försöker göra det i så många idrotter som möjligt. Förutom orientering och längdskidor har Robert tävlat i flera olika danser, luftgevärsskytte, skidskytte, MTB-orientering, skidorientering, fotboll, löpning och självklart orienteringsskytte. Den idrott där Robert har sina främsta framgångar är orienteringsskytte, där han precis som ordförande Jansson och träningsansvarig Andersson deltog på VM i Tyskland.

Robert gillar att plugga, helst matte. När han pluggat klart så brukar han göra lite mera mattetal, men det är mest för nöjes skull. Som den maskinare han är så gillar han även att svetsa, mecka bilar, skriva MATLAB-kod och dricka öl. Roberts favoritdryck är vatten (eftersom det används när man framställer öl).

Som sekreterare i Vilse vill Robert leverera korta men väl så utförliga protokoll och se till att Vilse blir lika livligt på nätet som på skytte-c.

Under sommaren förbereder sig Robert på sin sekreterarpost genom att studera gamla skrifter. Detta för att kunna göra riktigt långsiktigt hållbara protokoll och skrivelser. Med Robert bakom pennan kommer det bergis bli stenkoll.






torsdag 31 juli 2014

Styret kommer LiTHe Vilse Del 4

Del 4 Lisa Andersson

Lisa strålande glad med sina medaljer
Bloggredaktionens resa fortsätter i världen och landar i Skåne, Kristianstad, O-ringen. Där träffar vi många från nya styret bland annat Lisa Andersson, den sörmländske katten. Smeker du henne medhårs och spinner hon så fint men passa dig för att reta henne då fräser hon som aldrig förr.

I skogen är Lisa ingen motionär nej elit är det som gäller här. Det vittnar om inte annat att hon under O-ringen hittas i ”D21 Elit”. Även om hon enligt egen utsago mest satsar på att inte komma sist. Även på Lisas så som ordförande Martins meritlista hittar vi några rykande färska VM-medaljer i orienteringsskytte. Fast själv rankar hon sin andraplats på andra etappen av O-ringen 2004 i D12 högre. Endast slagen av omöjlige Tove Alexandersson.

Fast helt övermänsklig var Tove inte på den tiden. Första etappen O-ringen 2004 var Tove distanserad med över 7 minuter medans Lisa bara var 6 minuter efter. Så att ha slagit Tove Alexandersson ryms på Lisas meritlista. För den nyfikne så radade Tove sen upp etappsegrar och tog totalen men med en svajig start på veckan.

I vilse styret är Lisa träningsansvarig tillsammans med sin klubbkompis från Ärla IF Karl Walheim (se Styret kommer LiTHe Vilse del 1). Hennes största mål med styrelseåret är att kunna genomför många bra träningar i riktig skog. Från O-ringen veckan tar hon med sig riktig sadistbanläggning med 12 km grönområde. Långpassen i Malmslätt är redan inbokade. I övrigt var Lisa rätt nöjd med sin O-ringenvecka förutom att hon tyckte den var lite kallt.

Bloggredaktionen far vidare i landet, man vet aldrig var det dyker upp här näst. Och kom ihåg klappa katter medhårs!

tisdag 15 juli 2014

Styret kommer LiTHe Vilse Del 3

Del 3 Martin Jansson

Martin intresserar sig för tysk ingenjörskonst med sekreterare Robert på sin högra sida. 

Martin Jansson kommer från skogarna i norra Uppland. Han är styret 14/15 mest välhängda man, när det gäller mästerskaps-medaljer. Tyvärr inte inom vanlig orientering utan i orienteringsskytte. Det gäller att välja sport med omsorg. I orienteringsskytte har Martin både har flera svenska och internationella mästerskapsmedaljer.

Martins post i styret är ordförande. Som ordförande har Martin två led ord: Kvalitet och gemenskap. Med dessa ledord vill han öka kvaliteten på vekoträningarna och höst, vår och vintercuper. Samtidigt som han vill öka sammanhållningen framför allt på läger och fester. En vision Martin har är att Vilse får en större representation på Nordiska student mästerskapen, som i år går i studentorienteringens mecka Trondheim. En busslast minst!

Den här sommaren förbereder sig Martin på sitt ordförandeskap i Vilsestyret genom en resa till Tyskland där han officiellt deltar i VM-orienteringsskytte. Men det riktiga skälet är egentligen att analysera landets långa tradition av starkt ledarskap, något han vill införa i styret. Analysen gav tydliga resultat mustasch och uniform ger auktoritet. Vi får se hur han utnyttjar detta i höst.

Bloggredaktionen laddar vidare mot O-ringen, världens största orienteringsfest. Och kom ihåg på O-ringen har man 6 etapper att lyckas på!



tisdag 17 juni 2014

Styret kommer LiTHe Vilse Del 2

Del 2 Julia Modig Tjärnström

Julia och tvillingsyster Hanna. Julia till vänster, tror vi...

Julia Modig Tjärnström är lokalbefolkningen i styret 14/15. Uppvuxen i Östergötlands hjärta Linköping. Orienteringen hittade hon till först i de sista ungdomsåren. Trots den sena starten så är hennes största merit en etappseger i Oringen i D18 lång. Men än idag är den har den en bitter eftersmak efter en gubbe i klubbens citat. ”Att komma sista i Elit är fortfarande bättre än att vinna lång.” Bland de sista i elit kom den dagen Julias tvillingsyster Hanna. Detta grämer sig fortfarande julia över 4 år senare. Som ni alla säkert förstår är tvillingsystern Hanna Julias största motståndare men även bästa kompis i vått och torrt.

I styret 14/15 så sitter Julia som kassör. En post som hon tror kommer passa sig eftersom hon tycker ekonomi är spännande och själv läser till civilekonom. När bloggredaktionen möter Julia är hon i full fart med att studera skatteplanering på Jukola-färjans tax free. Något hon tror kommer löna sig när det kommer till inköpen inför vilse-festerna.

Med ekonomin i Julias händer kan vi alltså hoppas på att 0% av våra avgifter går till andra och minst 40% går till verksam substans.


Nu börjar styrets uppladdning inför Oringen. Med en dryg månad kvar finns det fortfarande tid att slipa på formen. Men det alla undrar är blev det några Jukola snackisar? Vilka flyttar in i OL-korridorerna? Bloggen tar tacksamt emot tips!





torsdag 12 juni 2014

Styret kommer LiTHe Vilse Del 1

 Del 1 Karl Walheim

Karl Walheim är den lättfotade nattspecialisten från Robertsfors, Västerbotten.  På Karls meritlista finns ett Natt-SM guld från 2014, ”Natt-SM’et då det bästa var på EM”. I Vilse Styret sitter Karl som träningsansvarig. I styrelsearbetet tänker han bidra med sin nästan pykopatiska logik.


För att förberedda sig på bästa sätt inför sin styrelsepost övningsarrangerar Karl träningsläger för sin nuvarande klubb Ärla IF. Lägret ”Bottenviken runt” tar Ärlas topplag ett var runt Bottenviken i uppladdning inför Jukola. Längst vägen hinns det med flertalet pass i olika drömterränger. Bland annat i Europas björntätaste område beläget i Finlands ödemarker.  Enligt hans egen utsago har inga björnar med desto mer renar synts till.


Så inför nästa år kan vi förvänta oss rena arrangemang med Karls björnkoll eller kanske blir det björnbärssnår och ett rent helvete, den som lever får se.

Styret taggar Jukola, vi syns väl där? I Ordförandes hytt är det alltid fest! 

måndag 19 maj 2014

ÖL-OL 14

Hej hopp!

Den 17:e maj genomfördes årets upplaga av ÖL-OL, kanske den härligaste av dagar under vilseåret.  I år arrangerat av festansvarige Beckius och träningsansvarige Wiberg. Som vanligt var TC beläget vid grillplatsen mitt i Vallaskogen. I år var temat passande nog "norgetema" och vädret visade sig vara på lika gott humör som oss deltagare. Med 66 anmälda löpare, plus efteranmälda och publik var det ett härligt gäng som tävlade och umgicks.

Efter tävlingen bedrevs det grill/pizzahäng i solskenet utan för OL:2an och efter det mellanfest i Mancave (läs ol:5an). Efter mellanfesten som bland annat innehöll beerpong, singstar och dansgolv samt grannar som delade ut gratisbiljetter till HG vandrade fortsatt törstiga medlemmar vidare till nämnda krog. Väl där var det relativt tomt på vanligt folk, men trots det så blev utgången lika lyckad som resten av dagen.

Sunden samt kassör Wigertz myser efter några goa öl.

Arrangör Beckius var mycket nöjd med tävlingen.

Rutinerade Eklöf i förgrunden. TC i bakgrunden.

Resultat: http://obasen.orientering.se/winsplits/online/sv/default.asp?page=classes&databaseId=30812&ct=true

Tack för en go kväll! 
Ses snart igen.
Sekreterare Sand

onsdag 7 maj 2014

Valmöte!

Kära läsare!

Nyligen avslutades 2014:s version av Valmötet. Som vanligt genomfördes mötet i rask takt och förmodligen på ny rekordtid. Röstlängden mättes till 26 röster och mötet genomfördes i OL3an.

För er som missade mötet och den goda fika som bjöds på kommer här en kort summering.


  • Valberedningens förslag för kommande styrelse godkändes. Sittande styre kommer med glädje lämna över förtroendet till Martin Jansson (Ordförande), Robert Pettersson (Sekreterare) Julia Modig-Tjärnström (Kassör) Jill Johansson (Festansvarig) samt Karl Walheim och Lisa Andersson (Träningsansvariga). Om exakt en vecka kommer sittande styret skola in det kommande styret.
  • Under mötet godkändes även styrelsens förslag till att utnämna Johan Nyman till hedersmedlem i föreningen. Stort grattis Johan och tack för allt arbete som du gjort!

Glöm ej att anmäla er till ÖL-OL som går av stapeln 17/5. 
Mer info på vilse.org! 

Ha de gött!

Sekreteraren 

torsdag 6 mars 2014

Ett förfall och en lösning

LiTHe Syra skriver på Vilses blogg. Vad är det här? Vart är vi på väg? Nä internet slutar då aldrig att förvåna, men vi i Syras styre tackar vår broderförening för att vi får låna er plattform. Det var vänligt.

För er som gärna springer i skog men har dålig koll på vad löpning är för något skulle vi gärna börja med att upplysa er. Det är en sport som går långt tillbaka i tiden. Mycket långt. Så långt att experterna vill hävda att man började springa före det att orienteringen kom till. Med tanke på  människans historia av kontrollplock förstår ni vilka hissnande anor idrotten har. Den som uppfann tävlingsformen/färdsättet ryktas vara väldigt gammal.

Det finns tankar och idéer som genom alla tider präglat och genomsyrat löpningen. Liksom orientering är det en sport tillgänglig för alla i hela världen, och alla är lika inför det faktum att man måste ta i för att bli bättre, underbart men samtidigt jobbigt jämlikt. Skit under naglarna, blodsmak i munnen och korta shorts är de fundament som löpningens upphovsman byggde idrotten på. Vår uppfattning är att det varit grundbultar även inom orienteringsbygget (bortsett såklart från ”korta shorts”, men byt ut det mot ”piratbyxor” så hoppas vi att ni är med igen om vi tappade er på den detaljen). 

På senare år är det dock vår bestämda uppfattning att något har hänt inom vår anrika sport. I ett allt större utbud av tidningar riktade mot oss löpare snackas det allt mer om att ”må bra” och allt mindre om Åke Biten. Det snackas i samma tidningar om en löparboom. En löparboom där kapitalistiska intressen inte varit sena med att ta för sig och förmedla en annan/falsk bild av löpningens ideal. Hur kan det få pågå idag? Förljugna bilder som att man springer för att ”må bra” fick ju inget fäste under 80-talets boom. Då ansågs jobbiga intervaller en kulen vardagskväll med endast dödslängtan och snoret som sällskap fortfarande mer attraktivt än maklig jogg till tonerna av ens favoritspellista. Är det de nyliberala strömmingarna i vår tid vi har att skylla? Ingen vet men vi kan konstatera att i takt med att löplabbets förtjänst ökat och göteborgsvarvets startled byggts på (medans terräng-DM:s anmälningslistor tunnats ut) så har shortsen blivit längre och kasat ner (under naveln). Löpningens grundvärderingar har grumlats . Lyckligtvis har orienteringen i jämförelse till stor del skonats från detta öde men även här finns oroväckande tendenser. Fler tävlingar erbjuder nu duschar med varmvatten och det finns orientringsstudentföreningar som anordnar glammiga galor som har fler deltagare än Ultra SM (H+D)21.

Kjell Erik Ståhl har sprungit 101 maror - samtliga utan Ipod
Vad gör vi då åt saken? Jo det ska ni nu få höra. Den 22 mars anordnar vi i rydsskogen ett kamratligt men tufft terräng-KM där vi lägger all tänkbar komfort åt sidan och siktar in oss på de mer leriga och tungsprungna partierna när det kommer till banläggning. Eftersom vi skiter i vad tevebolagen säger så kör vi individuell start. Efter målgång bjuds det dock på varm saft. Vi har senare på kvällen en toktrevlig fest på ”Hg”, där vi går tillbaka till våra rötter och kör klädkod: Träningsklädd! (läs mer på: http://www.lithesyra.studorg.liu.se/anmalan.php?id=165). Välkomna kamrater!

Tack för ordet.
/LiTHe Syras styre, genom Staffan

tisdag 25 februari 2014

Vilsegalan 2014

Text: Sofia Gustavsson

Den 15 februari 2014 var det återigen dags för allas vårt favoritgalej; Vilsegalan. För tredje gången i ordningen (och för andra gången på NH) öppnades portarna till en kväll full av underhållning, god mat, och framförallt en kväll som skulle gå i hyllningarnas tecken. Som sig bör har LiTHe Vilse, likt alla stora folkrörelser och branscher, en egen gala där de prestationer och individer som utmärkt sig mest, och bäst, under det gångna året uppmärksammas.

Vilsegalan har nog aldrig haft en mer storslagen entré än denna.

Det kring 80 personer stora sällskapet guidades med varsam, än dock stabil, hand genom kvällen av den alltid lika charmanta och välklädda trion Olov Ericson, Gustav Eklöf och Alexander Moberg, tillika TM:s. Efter att galan inletts med en magnifik entré, satte Vilsestyret verkligen upp ribban högt för framtida styrelsegyckel med en film som redan blivit något av en klassiker (både entrén och styret-filmen finns att ses här). En välkomponerad och delikat NH-meny inmundigades ackompanjerat av ett gott vin eller för den som föredrog det, en porlande, välbalanserad, öl. För underhållningen under kvällen stod dels gäster från QQQ men också lokala förmågor såsom de mer eller mindre välkända gyckelkorridorerna OL4 och OL1.

Nog för att underhållning är en viktig del av en gala likt Vilsegalan, men i centrum denna afton stod ändå prisutdelningen. 8 priser i de bekanta kategorierna Årets nykomling, Årets idrottare med funktionshinder, Årets prestation, Årets sol, Årets förrädare, Årets soffliggare, Årets manliga idrottare samt Årets kvinnliga idrottare delades ut under kvällen. Vill du läsa alla nomineringar och vinnare i respektive kategori hittar du det här.
Alva Olsson mottog pris på Vilsegalan för sina fina prestationer under 2013.
Foto: Jill Johansson 
Färskt på galan för i år var det alldeles nyinstiftade priset Årets vilsare. Likt Idrottsgalan har Jerringpriset ansåg Vilsestyret att även LiTHe Vilses medlemmar själva skulle få göra sin röst hörd om vem de vill hylla extra mycket. Det kunde, som festansvarig Beckius själv uttryckte det så fint, "vara att någon gjort en bra idrottsprestation, men det kan även vara att man gjort något bra för LiTHe Vilse eller att man är en omtyckt person som ger folk glädje". Innan galan gick av stapeln hade en nomineringsperiod genomförts, vilken resulterade i att 5 vilsare var finalister i omröstningen till Årets vilsare. Röstningen avgjordes under galakvällen, där alla närvarande fick lägga varsin röst under ett stilla sörplande på en bra törstsläckare till fördrink. Röstningen presenterades därefter i fallande ordning allt eftersom att sittningen löpte på, tills det som sista pris skulle offentliggöras vem, som under 2013, varit den allra mest minnesvärda vilsaren. 

Som något av en grundare till den här bloggen är ingen gladare än undertecknad att få presentera att Joel Käll-Karlsson, tack vare (bland mycket annat) att han är en så uppskattat bloggare här på LiTHe Vilse-bloggen röstades fram som vinnare av detta ärofyllda pris. Stort grattis! (don't ever leave us plz)

Festen fortlöpte sedan ut i natten med minnet återigen fyllt (eller tömt) av fina minnen från en trevlig kväll. Den festkommitté (Beckius, undertecknad, Jill, Martin, Beata, Lovisa samt TM:s) som styrt och ställt under kvällen tackar alla deltagande för en lyckad Vilsegala, på återseende!

tisdag 28 januari 2014

LiTHe Vilse på skidläger i Orsa

Text: Källe
 
Den gångna veckan styrde drygt 30 Vilsare kosan norrut för att mellan torsdag och söndag ägna sig åt skidåkning i de välpreparerade spåren kring Orsa Grönklitt. En av de Vilsare som valde att inte följa med  var ex. OL2an, giganten och doktoranden Peter Eriksson.
 
Hej Peter! Varför valde du att inte följa med till Orsa på LiTHe Vilses skidläger?
 
-       Jag behövde arbeta för mitt dagliga bröd. Jag har tagit ledigt hela nästa vecka för ett träningsläger i Turkiet.  Dessutom hade jag fullt upp med att packa upp i den nya lägenheten i T1.
 
På tal om det. I Orsa bodde man i komfortabla stugor där det både fanns vattenklosett och bastu. Dock ingen kaffebryggare. Samtidigt har det väl knappast kunnat undgå någon att OL2ans sista urinvånare släppt taget och startat eget. Hur är ert boende? Har ni kaffebryggare?
 
 - Nej, vi dricker inte kaffe. Boendet tar sig. Just nu springer det hantverkare ut och in. Tidigt om mornarna kommer de också. Vi har haft en del sjå med att välja tapeter. Sedan har det väl blivit ett par vändor till IKEA också.
 
 I Orsa var det träning och mat för hela slanten. Förutom skidåkning i klassisk och fri stil fanns det även möjlighet att pröva sina krafter i skidorientering. Men vad hade du för dig i Linköping?
 
Peter Eriksson följde inte med till Orsa. Foto: Emil Kalered.
-       På torsdags kvällen sprang jag till den mäktiga Masten. Eftersom att ingen ville ansluta så fick jag färdas ensam i den kalla vinternatten. Eller, helt ensam var jag inte för jag träffade på ett rådjur ungefär halvvägs dit.
Väl framme letade jag fram boken och gjorde en ny inskription. Totalt blev det en runda på 2 timmar och 15 minuter. Vill man läsa mer om mina vedermödor får man ta sig till masten och läsa i boken, vilket jag rekommenderar.
 
 Jag kan knappt vänta på att få snöra på mig skorna och sticka dit. Vad gjorde du mer under veckoslutet?
 
-       På fredagen gick jag upp extra tidigt så att jag skulle hinna lämna lägenheten innan första hantverkaren kom. Dessutom ville jag hinna med ett yoga-pass innan jobbet. På sista tiden har jag blivit väl desperat att försöka klara mig ifrån skador och har själv övertygat mig att lite hummande och sittande i olika positioner ska göra underverk för min kropp.
På eftermiddagen blev det ett par ärenden på stan som avslutades med en klippning. Måste säga att jag är väldigt nöjd med frisörskan på salongen. Hon arbetade resolut under 15 tysta minuter med gott resultat. Dagen avslutades med lite slötittande på Teven.
Lördagen var ganska tråkig. Körde lite knä-rehab, åt lunch, fixade lite till lägenheten och uträttade ett par ärenden i Tornby. Till middag käkade jag klyftpotatis, lövbiff och bea.
 
 Det låter som en ganska städad helg. I Orsa kördes, liksom förra året, ölskidan på lördagskvällen. Enligt rapporter från de som var där var publikstödet undermåligt men det bjöds på motstånd från bland annat Chalmers OL. Några stugor tog sig även ner till restaurangen för lite god mat och stärkande dryck. Blev det verkligen inget festande i Linköping?
 
 -       Jodå, Junis höll ställningarna så klart och dök upp bakis när vi skulle åka till LOK-gården på söndagen och köra Sunes bana. Jag fick ta  hand om ratten så det gick bra.
 
 Just det, Sunes bana, en institution i Linköpings OK, hur gick det då?
 
 -       Banan var 8,5 km och jag sprang på 56 minuter. Jag slog den evigt unge Anders Berg med 1 minut vilket även räckte till seger.
Toppade sedan dagen med ett biobesök med Emil K och Junis. Vi såg hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
 
 Låter inte så dumt. Men du, tror du inte att Vilsebloggens läsare hellre hade läst ett inlägg om Orsalägret än om din helg i Linköping?
 
 -       Nä.
 
 Okej, avslutningsvis, vad önskar du dig mest av allt just nu?
 
 -       Hmm..är lite hungrig så en macka kanske.